i gotta go to work, then hurry home

att döda tid på jobbet, våldsamt hugga av minuterna blodiga med en klädhängarkrok. att cirkulera ändlöst kring smyckesställ i komplicerade formationer utan att väcka uppmärksamhet, omorganisera halsband i symmetriska mönster, att ha miserabla kafferep och prova glittrande örhängen framför provrumsspeglar i ett försök att uppbringa Liza Minellis livsglädje under nazihot. men ack förgäves.

att sälja saker är som att sälja sin själ. min personlighet krullar ihop sig som ett torrt löv, spricker och försvinner. jag spricker och försvinner av total meningslöshet. min kropp darrar ständigt i luftkonditioneringens obehagliga andetag medan smyckena skallrar på sina krokar ihåligt och metalliskt. ibland närmar sig små kunder med förnumstiga frågor och irritationen stiger mellan deras välansade ögonbryn när de inser att jag inte kan, inte vill, att mitt jobb skulle kunna utplånas och ingen någonsin märka någon skillnad. alla är de förmögna turister som villat bort sig från harrods tjusiga interiörer till en medelmåttig high streetbutik för tonåringar, en meningslös medelpunkt där tiden tycks stå still. så jag dödar tid som krälande ohyra och önskar att sommarlovet vore slut.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s